Kategoriarkiv: arbetskraftsinvandring

Surprise! Även EU-migranter är individer

Strax före jul fick jag möjlighet att besöka Crossroads, den idéella dagverksamhet i Stockholm som vänder sig till EU-migranter. Här kan EU-medborgare och tredje lands medborgare, med uppehållsrätt i EU, få hjälp och stöd. Det här är en grupp som ökar och besöket var för mig något av en ögonöppnare. När man pratar om migration är det alltför sällan som den här gruppen får något utrymme.

Ett argument som ofta förs fram för att hålla invandringen nere är att man inte vill ha ett A- och ett B-lag inom Sveriges gränser. Men då missar man helt att vi redan har ett C-lag som fullt lagligt befinner sig här, men vars rättigheter är kraftigt begränsade. (Och ett Ö-lag i form av papperslösa.) Det här C-laget består till största delen av yngre män som i krisens spår blivit av med jobben. De lockas till Sverige av den i jämförelse låga arbetslösheten. Ofta pratar man om romer, men många andra har kommit från Afrika och Sydamerika och i åratal haft både jobb och ordnat boende i södra Europa. Det hör till vanligheterna att de redan bott i flera olika EU-länder och därför pratar flera språk. De har sällan problem med missbruk eller kriminalitet. När de kommer till Sverige märker de dock att det inte alls var så enkelt att skaffa jobb och bostad som de trodde. De flesta flyttar vidare efter några månader om de inte hittat något. Deras mål är sällan att bygga ett liv i Sverige utan det är att hitta en försörjning, oavsett i vilket land det sker. De har rätt att komma hit för att söka jobb under en begränsad period, men till skillnad från arbetslösa svenskar anses de klara sig helt utan stöd under den här perioden. De har ingen rätt att läsa SFI, få försörjningsstöd eller ens tak över huvudet. De står helt enkelt utanför de svenska välfärdssystemen.

För min del satte det här besöket igång en hel del nya tankar. Det blev ännu tydligare att de system vi har på plats idag inte fungerar för den här nya typen av rörlighet. Vi vill så gärna tvinga in folk i samma gamla ramar som sattes upp när det fortfarande var ytterst ovanligt att folk flyttade från en plats till en annan. I en tid där människor allt mer flyttar runt, både inom och mellan stater, behöver vi anpassa både vårt eget sätt att tänka och våra system till det.

Men det har även gjort att jag funderat mycket kring mina egna fördomar. När jag bokade in besöket såg jag framför mig att vi skulle mötas av utslagna människor med desperation i blicken. Människor som flytt undan förtryck och extrem fattigdom för att de inte haft något annat val. Istället blev jag påmind om att de här människorna är precis lika (o)vanliga som alla oss andra. Vissa är glada, andra inte. Vissa har utbildning, andra inte. Vissa har barn att försörja, andra inte. Vissa ser det som ett äventyr, andra inte. Vissa är desperata, andra inte. Ingen tjänar på en förenklad världsbild där alla buntas ihop och målas ut som offer i stort behov av välgörenhet från “oss andra”. Det bästa vi kan göra är istället att sprida den sanna bilden av att det allra oftast är strävsamma och driftiga personer som faktiskt lyckas ta sig hit. På så vis kommer kanske fler arbetsgivare våga ta chansen att anställa någon som saknar både svensk utbildning och svenska referenser. Och fler av oss kanske anstränger oss för att få in de här intressanta personerna i våra nätverk och våra vänskapskretsar.

Det allra viktigaste jag tar med mig från besöket är dock att det som i mina ögon uppfattas som misär, för någon annan kan ses som en fantastisk möjlighet. Att tillbringa dagarna på Crossroads sökandes jobb och nätterna i ett utkylt rivningshus kan för någon fortfarande vara bättre än alla andra alternativ som står till buds om de tvingas lämna Sverige. I grunden är min uppfattning att enbart människor själva kan avgöra hur de vill leva sina liv och vad som är rätt för dem. Därför är det för mig fullkomligt hyckleri att säga att man vill förbjuda folk att komma hit för deras eget bästa. Om någon vill komma hit och jobba för, vad jag anser är, en skitlön, bo i tält och enbart ha rätt till akut sjukvård, vem sjutton är jag att sätta mig över det beslutet? Vem är jag att påstå att jag vet bättre? Varför inte istället lägga energin på att försöka ta reda på hur man kan hjälpa till?

Istället för att försöka hindra människor från att komma hit bör vi försöka anpassa vårt samhälle och våra system till verkligheten. Så att så många som möjligt kan finna sin plats, oavsett födelseland.

Johanna Jönsson, ordförande Stureplanscentern

Öppna samhället för papperslösa!

Situationen för de som kallas papperslösa måste lösas! Dessa medmänniskor har ofta under stora umbäranden tagit sig till vårt land. De utnyttjas hänsynslöst av halvkriminella (och ibland helkriminella) personer som exploaterar det vansinniga faktum att hederligt folk som bara vill jobba och göra rätt för sig, i lagen hindras från att göra det.

De riskerar att bli utkastade från landet och kan därför inte gå till polisen om de blir blåsta.

De kan inte söka stöd hos normala fackförbund och faktum är att det är just LO som krävt att asylsökande inte ska få arbeta. Det är dåligt på så många plan, men det visar också att – LO trots pliktskyldig retorik – inte bryr sig ett smack om människor som verkligen skulle vara i behov av fackligt stöd.

För att få hjälp är man i dagsläget utlämnad till extrema rörelser som gärna tar tillfället i akt att utnyttja en enskild människas utsatthet för att torgföra sin egen politiska agenda.

Problemet har en kärna och det är just att de utsatta arbetar olagligt och under hot om avvisning. Men det behöver inte vara så. Den nuvarande regeringen gick till val på att vem som helst ska få uppehållstillstånd, under förutsättning att man kan försörja sig själv.

Den politiken skulle omfatta alla de på senare tid uppmärksammade fall med utnyttjade papperslösa arbetande. Hårt arbetande (ofta under orimliga förhållanden) människor som förvägras sjukvård och som står utanför samhällets alla skyddssystem. Som inte skyddas av lagen och polisen, utan tvärtom ständigt måste hålla sig undan av rädsla att kastas ut.

Det är dags för regeringen att sätta fart i den här frågan. Lös de nödvändiga administrativa frågorna i EU (om det nu är nödvändigt) och inför den utlovade arbetskraftsinvandringen!

Alla som arbetar tillför värde till hela samhället. Det är vansinnigt att hindra människor som kan och vill jobba här att göra det. Invandring är i sig något som ger ett positivt netto om man bara ser till rent ekonomiska värden och arbetskraftsinvandring är en sådan tillväxtinjektion att det är svårt att tänka sig att någon kan vara emot.

Det är lika vansinnigt att särintressen som LO kommer undan med deras skamlösa maktpolitik, i vilken hederlighet och medmänsklighet helt saknar utrymme.

Det är småaktigt och ogint, för att inte säga rasistiskt, att anse att människor med en viss etnisk bakgrund har större rätt än människor med en annan etnisk bakgrund att leva och verka i Sverige.

Att låta situationen bero leder inte till något gott. Extrema rörelser utnyttjar detta för att sprida sina galna läror. Arbetsmarknaden undanhålls värdefull och välkommen arbetskraft.

Människor som bara vill jobba och göra rätt för sig ställs utanför samhället helt i onödan!

Johan Hedin, vice ordförande Stureplanscentern.