Östsbergs öststatsfasoner

Skrivet av admin 05-06-2008

Ex minister och ex-skogshuggare Sven-Erik Östberg försöker ta plats som jämlikhetens främste förkämpe, den röde riddaren som går till storms mot orättvisorna. Nu är det dock knappast någon större visdom som ligger bakom striden mot orättvisan – endast ett spårbundet tänkande med fräschör och spänst som en bit järnvägsräls. Spårbundenhet passar förövrigt bäst just i järnvägssammanhang, sämre när det gäller politik och drift av företag.

Exminister/skogshuggare Östberg har nu funnit en ny orättvisa att kämpa mot – en riktig klassfråga har han grävt upp. Och inte vilken klassfråga som helst utan en klassfråga inom näringen järnvägsbefordran. Den statliga järnvägsoperatören SJ gör nämligen skillnad på dem som betalar mycket för att åka i första klass och dem som betalar mindre för att åka i andra klass. För förstaklasspassagerarna ingår nämligen internetuppkoppling medan andraklassresenärerna får betala extra. ”Det är viktigt att tillgången till Internet inte förstärker klass-skillnaderna i samhället” menar Östberg som vill att det skall finnas fri internetuppkoppling för alla på de statliga tågen så att ingen känner sig förfördelad.

Eeh, men varför har man olika klasser på tåget då? Jo, för att en del som endast vill ta sig från A till B så enkelt och billigt som möjligt ska kunna göra det, medan de som vill betala lite extra för bredare säten, fritt kaffe och Internet ska kunna göra det. Det handlar om marknadsanpassning, att låta människor välja själva vad de vill ha. Östberg skulle ha passat bra som planeringsdirektör i en gammal öststat, synd bara att de har försvunnit – vart ska han ta vägen nu?

Robert Thorburn
Medlem i Stureplanscentern

  • Share/Bookmark

En kommentar till “Östsbergs öststatsfasoner”

  1. Anonymous:

    Det handlar inte om spendera lite ”mer på säten” Det handlar om plånbokens storlek, i sin tur grundad på social och ekonomisk situation. Att den bruna Stureplanscentern (av emblemet att döma… Men var är grepen?) vänder sig mot internet åt alla förvånar dock inte.

Kommentera