Stockholmscenterns vision om ett nytt Stockholm på höjden
Skrivet av admin 13-03-2008
Vi är ynkligt fega i Stockholm. Debatten om Stockholms stadsbyggnad och arkitektur präglas av rädsla för allt som är nytt och annorlunda i staden. Traumat efter rivningarna av Klarakvarteren sitter fortfarande i och påverkar utvecklingen av vår stad, trots att få ens diskuterar rivningar idag.
Instanser och sammanslutningar som Skönhetsrådet, Stadsmuseet och Samfundet S:t Erik har stor tyngd i debatten och verkar aktivt för att så få förändringar som möjligt äger rum. Enligt dessa konservativa krafter ska eventuella nya byggnader i staden smälta in och på så sätt inte störa befintliga byggnader. Resultatet blir ett Stockholm under ostkupa, en stad som fokuserar på dåtid istället för nutid och framtid. De som lever och verkar i staden ska inte känna sig som invånare utan snarare som besökare i ett gigantiskt museum.
Vi anser att staden ska vara dynamisk, föränderlig och utmanande. Den ska förändras med tiden och med dem som lever i den. De vackra byggnader som många arbetar för att bevara är var och en ett uttryck för varsin tid och dåtidens stockholmare. Ska inte dagens stockholmare få lämna avtryck på samma sätt?
Högt och lågt – mångfald är vackert!
Särskilt provocerande för bevarandefundamentalisterna är tanken på att bygga skyskrapor i innerstaden. Det är lite märkligt med tanke på att Stockholm har flera hus som på sin tid ansågs vara mycket höga – inte minst Kungstornen mitt på Kungsgatan som av många anses vara Europas första skyskrapor.
Traditionen i Stockholm är annars att bygga hus med 5-7 våningar. Istället för att fortsätta med det borde man tillåta ett antal skyskrapor som bryter av normen. Vi talar då om riktiga skyskrapor – landmärken i ordets positiva bemärkelse som syns i hela staden.
Skyskrapor är miljövänliga!
Höga hus är av avgörande betydelse för en tät stadsbebyggelse. Allt fler kommer till slutsatsen att den täta staden är miljövänlig. En tätbebyggd stad är tvungen att satsa på kollektivtrafik framför bilism. Kollektivtrafiken blir dessutom effektivare när man bygger skyskrapor vid knutpunkterna då man minskar antalet byten mellan linjer och färdsätt.
Den moderna högteknologiska skyskrapan erbjuder alla möjligheter till energieffektivisering genom intelligenta system för uppvärmning där det behövs. Byggnadens stora yta öppnar för användandet av moderna solceller samtidigt som vindströmmarna kring dessa höga byggnader kan tas tillvara genom småskaliga vindkraftverk.
Det finns arkitekter som utvecklar miljöskyskrapor med vertikala parker där växter blir en del av utformningen med syftet att öka livskvaliteten. Nidbilden av skyskrapor som grå betongklossar känns i dessa sammanhang mycket långt borta.
En tät bebyggelse med flera skyskrapor skulle göra det möjligt att spara grönområden centralt i Stockholm. Genom att låta staden expandera på höjden minskar trycket på att inskränka på stadens parker och grönområden som exempelvis nationalstadsparken.
Projektet: Trifoliumskrapan (”klöverskrapan”, fritt översatt från latin)
”I find the concept with the Trifolium skyscraper very tempting and interesting. I will follow the project with great interest” – Richard Florida, Professor i Business and Creativity vid Rotman School of Management, University of Toronto. Författare till boken “The Rise of the Creative Class”.
”Centerpartiet är ju det mest urbana partiet!” utbrast arkitekten Peter Hallén vid ett möte med en av partiets företrädare för över ett år sedan. När partiets gruppledare i Stadshuset Per Ankersjö och Peter Hallén sedan började diskutera synen på staden fann de många gemensamma ståndpunkter.
Samarbetet mynnade ut i ett konkret förslag på en byggnad. Tre torn som sedda från ovan formar en treklöver. I sockeln som binder samman kropparna finns en stor sammanhängande yta. Höjden är 200 meter (motsvarar 60 våningar) och därmed blir Trifoliumskrapan Sveriges högsta byggnad, men det har inte varit målet. Målet har varit att rita en vacker byggnad som tillför Stockholm nya kvaliteter.
Platsen är vald med omsorg. När Citybanan byggs talar man om möjligheten att överdäcka spårområdet norr om centralen. En plats som idag känns död och otillgänglig fast den ligger mitt i stadens centrum. Samtidigt har den så stora förutsättningar, inramad av livliga shoppingstråk, centralstationen och Vasaterminalen å ena sidan och oasen Klara sjö å andra sidan. En överdäckning av både spåren och biltrafiken på Klarastrandsleden skulle innebära att man uppgraderar området och skapar jungfrulig mark. Här finns möjligheten att dels bygga ihop City med Kungsholmen, dels skapa en grön strandpromenad ända från Karlbergs slott till Tegelbacken.
I stadens långsiktiga planer finns hela stråket från vår plats vid Kungsgatan/ Kungsbron och vidare norrut längs spåren, upptaget som möjligt för ny stadsbebyggelse. Låt denna nya stadsbebyggelse bli en del av ett framtida Stockholm med attityd! Vi ser en risk att staden återigen släpper fram en trist, likriktad bebyggelse som kompromissar för mycket med bevarandeintressen, feghet och det förgångna.
I Trifoliumskrapan ryms ändamål som är ett tvärsnitt av staden: bostäder, företag och offentliga eller publika lokaler. Verksamheten i sockeln och i gatuplanet ska främja gatulivet.
Byggnaden använder den senaste tekniken för energiproduktion och energibesparing genom miniatyrer till vindkraftverk, solceller och intelligenta system för uppvärmning och avkylning. I byggnaden finns vertikala trädgårdar, träd och en picknickpark med klöver och humlor.
Tekniska data:
Höjd: 200 meter
Antal våningar: 50
Konstruktion: stålskelett
Fasad: glas som är screentryckt med keramisk färg, pixlat i olika vita kulörer för att skapa intrycket av en från utsidan opak varmvit keramisk volym och från insidan en transparent glasfasad med solavskärmning i själva glaset. Miniatyrer till vindkraftverk elförsörjer rummen.
Terrasser och tak: Vertikala trädgårdar bakom glas med växter som förbättrar luftkvaliteten. Gröna restauranger med odling av egen sallad och chilifrukter. Hydroponiska kolonilotter.
Interiörer: Blommande klöverängar och humlor för picknick året om.
Omgivning: Trifoliumparken sprider sig ur skrapan längs Karlbergskanalen både mot Riddarfjärden och Karlbergs slott.
Mer information och bildmaterial:
http://www.trifoliumskrapan.se
Blogg: http://trifoliumskrapan.blogspot.com
Pressmaterial: http://www.trifoliumskrapan.se/press
Media om Trifolium:
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_967955.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=751593
http://nyheter.stockholm.city.se/art/3451/stans_nya_skrapa/
