Friheten framför allt

Skrivet av admin 04-03-2008

Timbro anordnar denna vecka frihetsveckan. Mattias Svensson skriver bland annat följande på frihetsveckans hemsida:

I svensk politisk debatt är den liberala frihetstanken – att människor ska vara fria att utforma sitt eget liv, på fria marknader och med begränsad statlig styrning – märkbart frånvarande. Svenskar sägs sätta trygghet framför allt och debatten står mellan dem som menar att trygghet kommer av generösa bidrag och lagstiftning mot alla risker, och andra som ordinerar ordning, krav och disciplin. Partierna trängs i ett mittfält där välfärdsstat och höga skatter tas för givet. Teknokratiska mått har ersatt ideologiska principer, och varje frihet väger lätt mot dess väntade effekt på arbetsmarknadsutbudet, folkhälsan, ginikoefficienten, könsfördelningen eller den offentliga budgetbalansen. Själva frihetsbegreppet håller på att stöpas om. Inte minst genom en massiv kampanj från SVT där ”fri” betyder tvångsfinansierad, snarare än fri från statlig kontroll.

Jag vill tro att jag är människa med liberala värderingar, och därom har jag egentligen ingen anledning att tvivla. Individens frihet att utforma sitt eget liv borde ju vara den ultimata friheten.

Men, de som faktiskt inte klarar sig själv då. Nu menar jag normalbegåvade människor som av någon anledning tycker att de har kört fast och vill ha – faktiskt behöver – en fallskärm för att inte kraschlanda. Är deras lycka den minimala staten? Är det deras lycka verkligen att fritt få förfoga över sitt eget liv?

Jag har inget svar (även om min fasta övertygelse är att en för stor stat per definition har inlåsningseffekter på individen, som är svåra att överskåda när man befinner oss i rådande system. Vilket svenskarna gör). Dock vet jag att de som verkar må bäst är de som anammar Nike-principen ”Just Do It”.