Mångfaldsmarknaden

Skrivet av admin 02-03-2008

Känner du till någon som har haft sju stycken förstahandskontrakt? Förmodligen inte. Nu gör du det. Jag tillhör nämligen den lilla grupp av människor som har de rätta kontakterna. Jag har aldrig gjort de 230 000 personer som väntar på bostad i Stockholm sällskap. Jag har heller inte behövt hosta upp hundratusentals kronor för ett svartkontrakt (även om jag har fått erbjudandet), deltagit i budgivningar där priset trissats upp med mer än 100 % eller behövt hyra en lägenhet i tredjehand till ockerpris. Däremot har jag till hundratals vänner och bekanta som på ett eller annat sätt blivit drabbade av Stockholms bostadsmarknad.

För mig är bostadsmarknaden i Stockholm perfekt så länge jag är ”inne i systemet” som försvaras av hyresgästföreningen och andra organisationer som vill bevara status quo. En stor grupp människor är, liksom jag glada över sitt boende, som inte intresserar sig för någon förändring på bostadsfronten. Möjligtvis vill många av oss att våra hyresrätter ska bli bostadsrätter någon gång.

Att få kan skaffa sig en bostad i Stockholm på ett rimligt sätt blundar både vänster- och högersidans politiker för. Man kan tro att alla har accepterat situationen som den är. Vem ska ta bladet från munnen och säga som det är, att Stockholms bostadsmarknad är havererad? Finns det något incitament att ta parti för de 230 000 personer som står utanför? Vågar politiker riskera att få Stockholmarna emot sig för att de jobbar för något så förskräckligt som en fungerande bostadsmarknad vilket i sig skulle kunna innebära att stockholmarna får höjda hyror eller sänkta priser på sina bostadsrätter.

Om man betraktar Stockholms bostadssituation är det lätt att konstatera att bostadsmarknadens problem är oöverskådliga. Hur ska den Gordiska knuten lösas? Ska vi sätta vårt hopp till ett Alexanderhugg? Eller kanske är det så att vi måste inleda en resa mot det som skulle kunna beskrivas som en ”mångfaldsbostadsmarknad”.

På en mångfaldsbostadsmarknad ”ska alla med”. Där finns boendeformer som passar Stockholmarnas olika behov i olika stadier i livet; studenter, säsongsarbetare, småfamiljer, stora familjer, flyktingar, fattiga, rika, etc. Stockholmarna är olika, att tro att allas önskan är att bo i bostadsrätt på Karlaplan eller i hyresrätt i Fagersjö stämmer inte överens med verkligheten.

På mångfaldsmarknaden finns upplåtelseformer till olika priser och som möter olika behov. Ägarlägenheter skulle kunna vara en ny boendeform. Det behövs säkert fler nya boendeformer för att skapa mångfald och dynamik i utbudet.

På en mångfaldsmarknad stärker vi allmännyttan och gör den självständig, frikopplad från kortsiktigt politiskt inflytande. En allmännytta som erbjuder bostäder till dem som inte har möjlighet att skaffa sig bostad på den fria marknaden . En allmännytta som även står för nybyggnation och där hyressättningen delvis skulle kunna vara helt fri med ett bestånd av billiga bostäder och nybyggda lägenheter till marknadsmässig hyra.

Ett sätt att nå en dynamisk bostadsmarknad är en varierad nybyggnation, där privata och offentliga bostadsföretag bereds förutsättningar för att bygga utan subventioner. Om vi skulle förenkla plan- och bygglagen och inte styra varje bygge i minsta detalj samt möjliggöra marknadsmässiga hyror, skulle det förmodligen resultera i ett rikare och mer varierat byggande.

Hur vi bygger är något som är hårt styrt i Stockholm, av PBL, av politiker och tjänsteman och av allmänna bevarande intressen. På andra sidan sundet har man lyckats skapa mångfald i boendeformerna. I Köpenhamn byggs det ofta lägenheter med bara basinredning i form av kök och badrum, och i övrigt en öppen planlösning med vitmålade väggar. Då kan den som flyttar in få avgöra själv hur han/hon vill ha det. Hur ska byggaren veta om det flyttar in en familj med fyra barn eller en karriärskvinna som är singel? Planlösningen får hyresgästen planera och ordna. Mindre styrt boende kommer leda till större variation i utbudet och lägre produktionskostnader.

Tillbaka till verklighetens Stockholm; 230 000 personer i kö och knappt 1000 lägenheter förmedlade hittills i år är inte mycket till mångfaldsmarknad. Jag tror att med en på längre sikt fri hyressättning, en stark allmännytta, fler upplåtelseformer och kreativ nybyggnation, kommer Stockholms bostadsmarknad bli bättre för alla. Vi måste bara våga släppa vår nuvarande bostadsmarknad.