Värderingsskifte nödvändigt för att vi ska ha kraft att möta såväl miljöproblemen som andra samhällsproblem

Skrivet av admin 27-02-2008

Jag har skrivit om det här förr på min egen blogg, peace, love and capitalism.

Om du känner mig är det också troligt att du har hört detta förut. Jag brukar nämligen berätta om det för alla som är intresserade. (Samt ett flertal till.)

Häromåret kom det ett par glada och kloka forskare och hälsade på kontoret. De behövde hjälp med PR och lobbying. De hade kommit på en fantastisk metod för att lösa ett stort miljöproblem och nu behövdes det bara att någon/dom/allmänheten/rättvisan begrep detta, så skulle en fullskalig implementation finansieras och genomföras och miljöproblemet skulle vara löst.

De första de säger till oss att de ”inte gör detta för att tjäna pengar”. Vi undrar naturligtvis varför i all fridens dar de inte vill tjäna pengar!? Det finns ett enormt värde i den lösning de har tagit fram och även om det rör sig om stora investeringar går det lätt att räkna hem.

Vi jobbar och tjänar pengar och det är borde vara världens naturligaste sak. Om man dessutom kan tjäna pengar på en så bra sak som något som samtidigt löser ett allvarligt miljöproblem är det väl dubbelt rätt!

Vi hjälpte dem lite grand och tog fram en webbplats och gav ett par handfasta råd, några kontakter och skrev ner en enkel plan för pressbearbetning.

Sedan hände inte så mycket.

De glada forskarna har gått vidare och börjat skissa på en helt ny teknik för att lösa samma eller något annat problem. Och så kommer de antagligen fortsätta.Det talas en hel del om riskkapitalförsörjningen, men det är delvis ett feltänk.

Naturligtvis behövs det riskkapital och investeringar. Vi behöver se över hela politiken kring det, från förmögenhetsbildning till skatter och begränsande regler. Men det är ett steg som saknas.

Om kunskapen och kapitalet är bränslet så är entreprenören gnistan som slår igång hela processen.

Sedan en tid jagar amerikanska investerare över hela världen efter bra miljöteknikprojekt att äga och de hittar många i Sverige. Det är i sig bra. Det skapar svenska jobb och ny och viktig teknik kommer ut på marknaden som kommer att bidra till att lösa miljöproblemen.

Men vi hamnar inte överst i marknadsekonomins värdekedja. Forskning och kanske viss tillverkning kommer att finnas här, men de stora pengarna hamnar hos den som äger och det gör vi inte.

Nu kommer säkert någon vänsteraktivist ta detta som en inteckning på att kapitalismen är förkastlig och att gränserna borde stängas omedelbums för såväl kapital som amerikaner, men då glömmer man att den nya miljötekniken inte hade kommit till stånd överhuvudtaget, om det inte hade varit för dem som ser affärsmöjligheterna och har kunskapen och ryggraden att faktiskt få det att hända.

Miljöpartiet visar återigen att de inte förstår sig på hur entreprenörskap fungerar när de föreslår något så dumt som statliga riskkapitalfonder för miljöteknik. Detta kommer inte fungera bättre än stålverk 80 eller miljardstöden till varvsindustrin.

Staten är en dålig ägare.

Staten är en urusel entreprenör.

Möjligen är detta det mest övertygande beviset på att miljöpartiet är – eller åtminstone har varit – ett socialistiskt parti och det är väl inget fel i det, men några miljöproblem kommer inte att bli lösta.

Istället ska man naturligtvis ta tillvara på den lilla klick av entreprenörskap som faktiskt finns i landet. Låta den frodas och växa. Det är bra för alla. Bra för miljön. Bra för välfärden.

Istället för att satsa skattebetalarnas pengar på statlig riskkapitalism bör man se över några av de skatter som idag är ett stort hinder för miljökapitalismen.

Kapitalbeskattningen är en självklar sak, men framförallt hur dubbelbeskattningen och de s.k. 3:12-reglerna slår mot entreprenörsdrivna företagare.

I små företag är även löneskatterna oproportionerligt höga och avslår ekonomisk möjlighet för många att leva på sitt entreprenörskap. Till löneskatterna räknar jag även sociala avgifter, vilka för t ex egenföretagare är fullständigt barocka, eftersom man endast i undantagsfall kan utnyttja de system som man genom dem finansierar.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten är en viktig symbolfråga och garanterat kommer mer pengar att stanna i landet nu, men det är långt ifrån tillräckligt.

Det rådande systemet är anpassat för lönearbetare med en jämn livsinkomst med kontrollerade årliga ökningar. För dem är skattesystemet rimligt, även om skatterna är höga.

För entreprenörsföretagare som kanske tjänar väldigt lite under ett par år, för att sedan dunka hem en rejäl skrälldus ett tredje, blir den progressiva hårdbeskattningen orimlig och orättvis.

Visst går det att periodisera och hålla på med en viss del, men långt långt ifrån tillräckligt.

Dessutom är det bättre för alla om entreprenörssjälar gör det de är bra på – driva igenom nya idéer och drömma galna drömmar. Inte att sitta vid excelarket.

Det finns säkert många sätt att möta en mer positiv framtid. Kanske plattskatt är en bra lösning? Kanske man kan utforma ett annat skattesystem som löser de grundläggande problemet – att inte lägga en hämsko över entreprenörskapet och kväva dess gnista.

Oavsett hur det ska lösas behövs det först en genomgående värderingsförskjutning. Vi måste en gång för alla göra upp med det socialistiska arvet som fortfarande tillåts sätta ramarna för det mesta av debatten i vårt avlånga land.