För snart 20 år sedan invigdes Globen, och Stockholm fick en världsunik byggnad. Det var mycket som var på gång då i slutet på 1980-, och även på 1990-talet: Dennisuppgörelsen, tredje spåret, Stockholm sökte OS bara för att nämna några projekt. Det här fick mig att tro att jag levde i en stad som räknades, en stad som levde och stack ut – en stad där allt var möjligt.
Vad har hänt sedan dessa gyllene år? Stockholm har bleknat. Av satsningarna som fick mig att känna självförtroende och framtidstro blev det ingenting av. Staden har inte krönts med en byggnad av det mer spektakulära slaget sedan Globen byggdes. Det blev inget OS och Dennispaket rumphöggs till ett minimum. Istället har det vuxit fram en attityd bland stadens invånare och politiker som verkar mot förändring, och för stagnation. Staden går i ide.
Den senaste tiden har vi fått se hur intressanta och viktiga projekt som Thomas Sandells ”badring”, Odenplansgallerian och minareten vid moskén på Södermalm har smutskastas på grund av denna icke tillåtande attityd. Jag blir orolig över vår vackra huvudstads framtid!
Med konservativa politiker, skönhetsrådet, samfundet S:t Erik och en allmän ”not in my backyard”-attityd hämmar man innovation och kreativitet. Ytterligare ett exempel är Slussen där det sedan 1980-talet har stått klart att den bör repareras eller byggas om, men än idag har man inte satt spaden i marken trots att Slussen nu är helt fallfärdig. Märkligt hur ansvarsfulla politiker kan låta ett projekt dra ut så mycket på tiden.
Denna bakåtsträvande attityd har redan på många sätt fått till följd att Stockholm har blivit mindre intressant för oss som bor här men även för omvärlden. Är det vad vi vill? Jag vill det inte.
Föreställ er istället ett Stockholm med en omfamnade attityd, vars invånare både vågar och kan sätta spår i staden i form av höga hus och badringar. Stockholmarna bygger ut, bygger om, gör om, tänker miljövänligt, minskar biltrafiken och bygger ut kollektivtrafiken. Ja, allt det som kännetecknar början på detta sekelskifte. Kanske bör vi söka ett OS igen, och kanske bör vi ställa en 200 meter hög ”grön skyskrapa” mitt på Centralen för att visa världen att vi tror på Stockholm i framtiden!
Låt oss inte balsamera staden! Väck staden, och kom ut ur idet!
Christer Mellstrand
Ordförande Stureplanscentern
Senaste kommentarer